tillfälligt ute

framforallt om mitt valpo. som inte ar mer av en agodel an en subjektiv bild malad av mig.

nar du gar och koper avokado, eller brod i panaderian eller sotare saker i pastelerian uppmanar forsaljaren dig att beratta for denna vad du vill ha med 'digame, joven', sag mig ungdom, unga kvinna och tackas vid betalningen med gracias, hija, dotter eller som niña, liten flicka.
nar nagon modig ungdom vagar sig pa att tilltala en pa gatan ar du 'amiga'.

och gatorna du knallar pa har alla sin eller sina hundar, en och annan katt och varje kvarter har sina stammisar av forsaljare och boende, som du ganska snart vinkar till nar de gar till sin minimarket, tygaffar, cafe eller panaderia. mannen som jobbar pa var panaderia var vanlig nog att informera alejandro, agaren av mitt hostel, vilken tid jag promenerade hem harom natten eftersom vi mottes nar han var klar med morgondagens brod klockan sex pa morgonen. och detta skvallrades det glatt om nar alejandro just gick for att kopa detta brod.

men vissa gator forandras varje klockslag och dag. som bankgatorna ner pa andra sidan om var kulle. man i kostym passerar dig i glansande skor efter att skoputsarna pa trottoaren gjort sitt jobb tidigt pa morgonen och har du gatt anda fran plaza annibal pinto har du passerat deras lunchstallen dar de saljer chorrillana, valpos lika fruktade som alskade matratt av ett berg av pommes frites, kott, korv, kyckling, advokado och mayonnaise. efter det ligger mitt sprakinstitut dar en liten barbara och atta pojkar har forgyllt mina lordagar. nar motljuset fran den uppgaende solen ar som starkast ar du framma vid plaza sotomayor och tvars over ligger kvarteren barrio puerto, slitet men med orginal till fiskaffarer och gamla rivningsobjekt som prytts med nagra av valpos basta vaggmalningar. och klubbar. Blondie har attitalets basta musik pa ett golv med the cure och blondie och ett annat golv med glad britpop. och Blondie har valpos befolkning representerat varenda kvall. unga flickor dansar med 30ariga kvinnor som dansar med blonda gringos, 50ariga uppkladda man, unga och gamla homosexuella flickor och pojkar, punkare och mer fargglada personer.
hade du svangt upp pa urriola innan torget hade du snart passerat empanadabutiken med  30 olika varianter pa fyllnader. nagra meter till och du skulle ha kant musten sugas ur dina ben, den backen ar brant men snart kan du fa ny energi av att kika in i en av de finaste caférna i valpo. café del jardin serverar frukost, bakelser och riktigt kaffe i en brasiliansk inomhuskolonilott.
nar du sen ser tva slanka kvinnoben sticka ut ur ett fonster pa vanstersida som effektiv reklam for den inre craftshopen och tva svarta hundar hanger vid det andra hornet kan du svanga hoger uppfor trapporna som vi malade for nagra veckor sen.
nar du kommer till trappsteget med glasmosaiken, ring pa dorrklockan pa dorren till vanster sa kommer nagon och oppnar. om du anlander efter morkrets inbrott kan du hoppas pa att alejandro druckit lite vin och nu ar i full fard att sjunga chilenska sanger pa uteplatsen, kanske ackopanjerad av sin operasjungande syster eller van lollo pa gitarr. en islandare, hollandare, engelsman, nya zeelandare, australiensare, tysk, amerikan, italienare, brasilian, dansk, norsk eller fransos kanske sitter med och diskutterar varlden.
men framat trekvisten kommer en svenska borja plocka tomglas och saga buenas noches om hon ska jobba dagen darpa. det tycker hon dock ganska mycket om, om hon nagra timmar senare kliver ut fran sitt rum, i sin rosa och blagrona attitalsdrakt och ser uteplatsen, genom dorren med farglatt glas, traffas av nagra yrvakna, glittrande solstralar och strax far "gora" nagra backpackers dag genom att servera de kaffe, agg och getosttoasts.
det ar liksom helt okej.

vi hors snart, da hoppas jag verkligen att framtiden har ett ansikte.

puss och kram.









forovrigt: topics bland backpackers: finanskrisen, radiohead och Susan Boyle:

http://www.youtube.com/watch?v=deRF9oEbRso&feature=topvideos