pa senare tid
...har jag som bekant farit till mendoza. som sallskap tog jag med mig en tysk forfattare med fallenhet for noveller och gronsaker. det sistnamna blev en utmaning nar semestern forlades i argentina, ett mekka for intag av doda djur. vi lyckades dock hitta, inte ett mekka men ett nirvana, for gronsaker pa den vegetariska restaurangen Govinda.
men innan dess var det dags att vinka hejda till braulio som tillslut lyckades slita sig fran hostelet, och sin nya familj. chilensk asado var sjalvklart enda alternativet for avfardskalaset. agarna, braulios finska vanner, en fransk van, de arbetande nichlas, maria, jag och jon samt den tyska forfattaren, agarnas van lollo samt gaster pa hostelet deltog.
i halvtid tyckte jon att det var lite val morkt i var lilla tradgard sa han tande tre facklor och kastade omkring ett tag.
sen intogs annu nagra till glas, forlat buteljer, av rodvin och som alla dessa kvallar slutar det med att lollo och alejandro glada i hagen sjunger och spelar chilenska sanger anda fram till morgonkvisten.
Sen var det dags for avfard till Mendoza for att fa nya 90 dagar att spendera i Chile.
Mendoza ar Valparaisos motsats : platt, rent, vitt med vaxtlighet overallt. Sa langt man kan komma fran Valpos fargglada, smasmutsiga och inte alltid gronbekladda kullar.
Mendoza ar Valparaisos motsats : platt, rent, vitt med vaxtlighet overallt. Sa langt man kan komma fran Valpos fargglada, smasmutsiga och inte alltid gronbekladda kullar.
Fina parker hade de, vilka vi promenerade omkring i forsta dagen. Samt vilade rumpan pa Valpos systerstad VIna del Mar som hade en egen bank pa Plaza de Chile i Mendoza.
Mendoza har aven en park som ar nastan lika stor som satden sjalvt. Vilket sorgligt nog leder till att alla tar bilen in i parken och skapar nastan mer trafik dar an ute i staden. Men en fin sjo hade de iallafall.
Nar vi at lunch forstad jag vad ett kodak moment ar:
Iallafall, andra dagen tog vi en buss ut till Maipu och hyrde cyklaroch trampade runt till olika vingardar for smakprovning. En ganska stor vingard forst som aven exporterar, Trapisch, sedan en mindre, gammal vingard med produktion i liten skala och darefter en ganska fancy, halvstor vingard, di Tomassi, hann vi med. Varje vingard hade rundtur och sedan smakprovning av flera viner, for struntsummor. Fin lunch och mer vin intogs och nar vi satte oss pa cyklarna i slutet av dagen for att cykla till en ekologisk vingard funderade jag i mitt stilla sinne hur den cyklande balansakten egentligen skulle ga. I hogljutt sinne diskuterade vi faktumet att denna aktivitet skulle franta tyskens faktiska korkort samt mitt framtida, i vara hemlander. Och mojligen har, om en polis nu skulle svanga forbi.
Och vem banne mig tror ni inte kor forbi pa den annars obebilade vagen?? Visst ar det herr och herr potatisgris. Nar de vinkar in oss lite snallt och kliver ut sin bil och jag far saga till mig att fokusera lite fick jag ocksa saga till oss bada att forsoka lugna ner oss. Det var en nervos tysk och en svensk som sa hola till polisen nar de stegade fram till oss och vara cyklar. Men, det var lattade och sannerligen uppsluppna europeer som vande sin cyklar och cyklade tillbaka. Poliserna ville namligen inte mer an hora sig for vart vi var pa vag och nar vi namnde vingarden var de vanliga nog att ringa upp denna vingard for att se om den fortfarande var oppen. Vilken den inte var, sa da slapp vi cykla dit i onodan och begav oss till en sprit och chocklad fabrik istallet. Efter att ha bockat och bugat och tackat for hjalpen och de skrattat och vinkat adjo fran sin polisbil.... Trevliga saker til ordningsman de dar argentiska poliserna ma jag saga.
Men ack, dagen var langt ifran slut klockan sju nar vi rullade in med cyklarna till uthyrningen. For uthyraren var inte mindre an Mr Hugo, en man med ett sannerligen stort hjarta. Alla som den dagen hyrt cyklar hos honom beordrades namligen att sitta ner och ta for sig av hans vin. Och tog man inte for sig hade han snart hallt upp vin at en, och strax darpa ett nytt glas och ytterligare ett och sadar spenderade vi tre timmar till, bland en grek, tva danskar, tva engelsman, en peruan och en spanjorska. Runda under fotterna blev hela bunten, papegojan som harmade allas skratt (men inte gjorde ett ljud forran efter tva timmar da han/hon "lart sig" skratten??) hamnade pa en bild som kanske kan symbolisera vart kvallen tog vagen efter ett tag. Tillsammans sag vi dock till att alla kom in till Mendoza nar vi akte med samma buss hem, med rundare fotter an bussens hjul. Det var en genial man eller kvinna som kom pa det dar med vinprovnng och cykeluthyrning.
Sen var den vistelsen slut i Mendoza. Men det var dags for Jon att forlanga sitt visum. Han hade fatt mersmak for cyklar efter var tur mellan Santiago och Valparaiso och hade bestamt sig for att korsa anderna till Mendoza med cykel. Ca 500 mil. Hojden och vintervadret kravde proffessionell kladsel som han catwalkade for "familjen" pa hostelet dagen innan. Se sota bilder nedan.
Sen han akte har vi inte hort ett ljud. Idag ar det tankt att han ska komma tillbaks. Gor han inte det kommer vi befara det varsta och vanta oss en ihjalfrusen Jon i Anderna. Hushallerska senora Maria gillar inte alls hans pahitt och har inte lugnats alls av att han har min mobil utifall nagot skulle handa. Jag daremot tar jag for givet att han glad och visaforlangd kommer att trampa rakt in i vart pannkaksparty i eftermiddag, eftersom vi inte har mottagit nagra nodsignaler. A andra sidan kan man ju ifragasatta min mobils tackning i de hoga bergen nar jag inte ens har tackning pa hostelet......
Sen har inte sa mycket annat hant. Nagon till guidetur har jag haft, en betraktelse har jag skrivit for hemsidan var (se blogg pa www.valparaisowalks.com), en annan artikel planeras och mer marknadsforing har vi utovat for var tur och hemsida.
Dartill fick jag och Jon en ny fin mobel till vart rum, en relativt nodvandig ny pryl, och vi fortsatter att satta upp nya ting pa var valparaiso wall i var trevliga skokartong till rum.
Och sen forstas, fick en annan lite post. Matrial for valet tll eu parlamentet.Det var dock ett hiskeligt ordentligt projekt de kravde av mig med dubbla vittnen och sjutton kuvert som skulle laggas i varann med vittnenas narvaro och jag vet inte vad. En tysk och en hollandare fick dock aran att intyga min akthet samt for att posera for demokratin...
abrazos por todos, carinos!
yes we can..
vagen genom anderna.
mellan santiago och mendoza.
mendoza run.
svin-ifnluensan har kommit till santiago sa jag flyr till mendoza. ater tisdag. ciao!
Bike song.
I've got a bike, you can ride it if you like.
It's got a basket, a bell that rings
And things to make it look good.
I'd give it to you if I could, but I borrowed it.
( http://www.youtube.com/watch?v=M9U-Rzd7Lqs )
cariños and darlings.
chilensk snabbmatslunch pa en terass i chilenskt varuhus: ol, empanads, pommesfrites och churrasco (hamburgare med riktigt kott och advokado)Jag akte till santiago over helgen for att traffa pichi-ganget. Jag tog nagra bilder.
Jag diggar smog nar solnedgangarna ser ut sahar. Bade i Santiago och i Valpo var dock helgens solnedgangar ovanligt helmagnifika.
Vi lagade mat tillsammans. Da en del av hela pichiganget saknades fyllde vi deras fravaro med deras mat. Vi kopte fyra kilo kott. Sen var resten av maltiden lika typisk chilensk den med: Ris, sallad med advokado och balsamvinager, brod, aji (tomat, persilja, lok, chilipeppar, salt, peppar, olja). Och rott vin sjalvfallet.
Siddie, Javier och Jaime.
Vid elvatiden begav sig fyra chilenska tjockisar ut pa stan. Forsta baren var en utpraglad gringobar med amerikanska flickor med for lite klader i chiles host och for mycket 50 cent och Rihanna spelandes av en schizofren dj som inte gav varje lat mer an 30 sekunder. Vi var inte dar jattelange, bara lagom lange for gratistarta.
Darefter begav vi oss till en klubb, tillsynes en gammal vacker vaning med 3 meter i takhojd och nu upphangda cyklar i taket istallet for kristallkronor. Rummen var manga och kringelikrokiga med ett liveband spelade i det storsta. Dar drack vi konstig ol och dansade alldeles for lange for vart eget basta och kom darfor inte i sang forran klockan sju.
Men ni ska veta att det finns valldans manga snalla chilenare och nagra av de ar mina nya vanner har. Det har var frukosten Javier slangde ihop till mig nar jag vaknade klockan tre pa sondagseftermiddagen och det tyckte jag var fint gjort. Efter att ha fatt i mig det och kindpussats med hans angel till mor nagra ganger fick jag ivag mig sjalv att aka hem igen. En till overjordiskt vacker solnedgang holl mig sallskap ut fran Santiago, genom 1 timmes landsbyggd och sen in i Valpo.
Har jag sagt att jag mar bra har?
some people feel the rain, others just get wet (en helg i Pichelemu)
jon och jag larde kanna nagra fina typer till chilenare harom veckan, nar de besokte vart hostel for tredje gangen. en javier, en 35 arig arkitekt skulle fira av en van som skulle flytta tillbaks till australien och i denna lilla grupp fanns aven jaime, en 25 arig civilingenjor. i slutet av entrevlig kvall i valpos oberakneliga uteliv dar vi tillsammans bjod in oss till en arabisk- israeilisk-chilensk privat tillstallning, bjod de med oss att en helg aka till Pichelemu, en surfstad, tre timmar soder om Santiago.
efter mailkorrespondens och efter att jag bestamt mig for att sluta ha feber, begav jon och jag, under tackmanteln bronkelie da endast bronkit i lungor vagrat ge sig, till santiago pa fredagen. vackra skor shoppades pa tagmarknaden och darefter ny buss an mer soderut. vi hade ett gatnamn och vi hade jons intution nar att stiga av i en kolsvart by for att hitta vart salskap for helgen och det gick over forvantan. tva cabanas med fyra flickor fran usa, fyra pojks fran chile och tva flickor fran chile och sa da tva till gringos fran england och sverige inledde helgen med chilenskt vin och chilensk mat.
under helgen upphittades en sjuk kattunge som froknarna fran usa adopterade och efter instruktioner fran den spanska cabanaagaren tvattade de froken Gingerspices igensvullna ogon med te. valldans snart kunde den lilla blicka upp och mota sina rorda nya mammors ogon. Ginger bars sedan runt i fargglad scarve resten av helgen och enda fragetecknet kring hennes halsa fanns kring hennes psyke da hon tycktes vilja avsluta sitt eget liv genom att kvava sig i sin fargglada barbara sang lite for manga ganger. froknarna tycktes ha adopterade den enda suicidala katten i pichelemu. hur det gick for katten efter att hon dumpades i en rabatt vet vi dock icke. katter far inte anvanda sig av kollektivtrafiken for att ta sig till santiago.
pa lordagen begav vi oss genom skog som gav en kanslan att vandra i resterna av en forgaten civilisation i var vag mot strand och surfning. tre chilenska och en engelsk pojk samt en svensk flicka fann det tiogradiga vattnet inbjudande och drog pa sig groddrakter och kande sig vackra men framforallt snart darpa, foralskade i havet och surfandet. speciellt flickan som banne mig var ganska bra pa det dar att sta med balans pa brada i stor vag. har ar hon valdigt lycklig och valdigt snygg, efter surfandet >
det har var skogen.
fredagkvallen bjod pa kycklinggryta och surfdagen avslutades med jons lasagne. inte alltfor osmakligt nagot av det. lordag och sondag morgon inleddes med allt fran chockladmjolk till kinesisk brunch, vi hade det ganska trevligt med andra ord, aven efter morkrets intrade. och inte mycket mer otrevliga saker an ett nagot valdsamt svartsjukedrama, en bronkelie som fick lite ont i armbagen efter att tvingats ta sig in i en cabana nattetid genom ett badrumsfonster, en jon vars rygg inte diggade surfing samt allmanna bieffekter av det chilenska vinet kan jag pasta intraffade. det var helt enkelt en helg att minnas for ganska lang tid framover.
nagra barn och hunden eyka lekte med oss dagtid, nar inte surfing utovades.
pa sondagen vackte solen oss, den stack valldans i ogonen pa mig sa under en morgonpromenad vaknade jag ikapp med byn. tre timmar senare borjade det regna,.det var forsta gangen sen sverigetiden riktigt regn traffade ansiktet och van vid mitt hemlands vader maste erkanna att jag banne mig hade saknat det offantligt! en lika regntokig engelskman promenerade darfor sen med svenskan glatt stralande som solar i det efterangtade regnet pa vag mot bussen tillbaka till santiago och valparaiso. some people feel the rain, others just get wet.
och den 21 maj aker vi nog tillbaka.
