pa andra sidan berget där kaktusskogen med de svarta änkorna och paradiset fanns.
señores y señoritas,
jag tror jag behover visa livstecken aterigen.
har har jag gatt med huvudet i det bla bade bokstavligt och bildligt nagra dagar, har i Salta har jag namligen gjort utflykter ovanfor molnen.
det blev 23 timmar halvrolig bussresa till Salta och val framme insag jag att en annan visst skulle fastna har, men inte alls av egen vilja till en borjan. som jag befarade ar det nagra andra manniskor som ska till Chile ocksa, sa bussarna var fulla, sa det blev att boka in sig hela fyra natter i i Salta la linda (linda=vacker). men tur banne mig var val det! Salta och dess grannar av berg, saltoknar, regnskog och overkliga sma byar langt bortanfor berg och smala serpentinvagar borjar jag inse masta vara en av anledningarna for den har resan. jag tror nog allt, paron, fd arbetskamrater och vanner,att jag skulle se till att bege mig till chile for att aven upptacka argentina...
men tur var val aven att det inte blev att visa livstecken forsta dagen. da hade mina ord visat pa frustration, ilska och allman forvirrad beslutsangest kring min resrutt, nar jag insag att har skulle jag inte komma har ifran sa fort somjag onskat. inte heller skulle det bli bolivia, da skulle min resrutt och ankomst till chile forsenas annu mer. men som sagt, nu skulle jag inte ha velat fastna nagan annanstans an har.
jag kan bocka av foljande pa upplevelselistan:
flerfargade berg i lila, gront, rott och blatt.
kaktusskogar med tusentals kaktusar
saltoknar med snotackta berg i bakgrunden
lamadjur, vildasnor, bergsgatter, asatande faglar
4000 meters toppar (man fick lite ont i huvudet, ja. de som inte tuggade kokablad vill saga)
Punamarca, den genuina gamla incabyn inramad av rosa och lila berg med glada gamlingar och barn i sallskap av argentinska hippies
Cochi, den vita byn med det tysta torget, den porlande lugna floden, susande trad och upplysta glantor av mjukt solljus som sakert fler an jag skulle kunna tanka sig att definiera som ens bild av paradiset
serpentinvagar i Anderna som varierar fran mjuka bergskedjor, till stortande stup, med djupa dalar, vida oknar, regnskog gamla smala hoga broar och sma enstaka, isolerade gamla incabyar med en handfull invanare dar vagarna standigt ar oversvammade eller halvt blokerade av ras.
for att fa till allt detta pa tva dagar kravdes tva 15 timmars utflykter pa snirklande vagar, obefintliga och darmed timmar av hart stotande underlag i oknen och i ena stunden regn och kallt i andra stunden stekande hetta. som tur var sallskapades man dock av bade doktorer, ingenjorer, proffessorer och matematikgenier (alla under 27 vilket gav en skon prestationsangest) vilket kandes tryggt, och framforallt oerhort roligt da alla var ganska orginella karaktarer fran spanien, osterrike, israel, frankrike, brasilen och argentina. var darfor helt okej med bbq och dans som avslutning pa intensiva dygn.
tillsist, jag gillar inte teknikens under och teknikens under gillar inte mig, jag har tva mobiler och tre simkort och inget fungerar. det blir inte heller bilder forran ikvall, om ni har tur.
saknar er inte, men langtar efter flera. karlek i mangd som vanligt.
( till Anonym: jamen visst var det for lustigt att en Sara B kilade forbi i det svettiga dansvimlet pa La Bomba i Buenos Aires. Annu mer lustigt var att hon rakade vara god bekant till just de argentinarna vi bekantat oss med under samma kvall. varlden ar trots allt liten, hur man an forsoker fly.
Syster: det ar mojligtvis dig jag kan tanka mig att erkanna att jag saknar
Smisket: jag har inte behovt anvanda mig av mina livlinor, nej.
Malle: tycker inte att Tonys citat klar dig sa ar skont att hora. jag ar rod, inte brun (kineser erbjuder mig solkram...), lycklig, inte langre radd och inspirerad. Insupa ar liksom forra tripen ett uttjatat ord... fortsattning foljer.
Strulet: resan gick bra men var valldans lang utan ert sallskap...ta hand om er i Riofor bovelen!)
jag tror jag behover visa livstecken aterigen.
har har jag gatt med huvudet i det bla bade bokstavligt och bildligt nagra dagar, har i Salta har jag namligen gjort utflykter ovanfor molnen.
det blev 23 timmar halvrolig bussresa till Salta och val framme insag jag att en annan visst skulle fastna har, men inte alls av egen vilja till en borjan. som jag befarade ar det nagra andra manniskor som ska till Chile ocksa, sa bussarna var fulla, sa det blev att boka in sig hela fyra natter i i Salta la linda (linda=vacker). men tur banne mig var val det! Salta och dess grannar av berg, saltoknar, regnskog och overkliga sma byar langt bortanfor berg och smala serpentinvagar borjar jag inse masta vara en av anledningarna for den har resan. jag tror nog allt, paron, fd arbetskamrater och vanner,att jag skulle se till att bege mig till chile for att aven upptacka argentina...
men tur var val aven att det inte blev att visa livstecken forsta dagen. da hade mina ord visat pa frustration, ilska och allman forvirrad beslutsangest kring min resrutt, nar jag insag att har skulle jag inte komma har ifran sa fort somjag onskat. inte heller skulle det bli bolivia, da skulle min resrutt och ankomst till chile forsenas annu mer. men som sagt, nu skulle jag inte ha velat fastna nagan annanstans an har.
jag kan bocka av foljande pa upplevelselistan:
flerfargade berg i lila, gront, rott och blatt.
kaktusskogar med tusentals kaktusar
saltoknar med snotackta berg i bakgrunden
lamadjur, vildasnor, bergsgatter, asatande faglar
4000 meters toppar (man fick lite ont i huvudet, ja. de som inte tuggade kokablad vill saga)
Punamarca, den genuina gamla incabyn inramad av rosa och lila berg med glada gamlingar och barn i sallskap av argentinska hippies
Cochi, den vita byn med det tysta torget, den porlande lugna floden, susande trad och upplysta glantor av mjukt solljus som sakert fler an jag skulle kunna tanka sig att definiera som ens bild av paradiset
serpentinvagar i Anderna som varierar fran mjuka bergskedjor, till stortande stup, med djupa dalar, vida oknar, regnskog gamla smala hoga broar och sma enstaka, isolerade gamla incabyar med en handfull invanare dar vagarna standigt ar oversvammade eller halvt blokerade av ras.
for att fa till allt detta pa tva dagar kravdes tva 15 timmars utflykter pa snirklande vagar, obefintliga och darmed timmar av hart stotande underlag i oknen och i ena stunden regn och kallt i andra stunden stekande hetta. som tur var sallskapades man dock av bade doktorer, ingenjorer, proffessorer och matematikgenier (alla under 27 vilket gav en skon prestationsangest) vilket kandes tryggt, och framforallt oerhort roligt da alla var ganska orginella karaktarer fran spanien, osterrike, israel, frankrike, brasilen och argentina. var darfor helt okej med bbq och dans som avslutning pa intensiva dygn.
tillsist, jag gillar inte teknikens under och teknikens under gillar inte mig, jag har tva mobiler och tre simkort och inget fungerar. det blir inte heller bilder forran ikvall, om ni har tur.
saknar er inte, men langtar efter flera. karlek i mangd som vanligt.
( till Anonym: jamen visst var det for lustigt att en Sara B kilade forbi i det svettiga dansvimlet pa La Bomba i Buenos Aires. Annu mer lustigt var att hon rakade vara god bekant till just de argentinarna vi bekantat oss med under samma kvall. varlden ar trots allt liten, hur man an forsoker fly.
Syster: det ar mojligtvis dig jag kan tanka mig att erkanna att jag saknar
Smisket: jag har inte behovt anvanda mig av mina livlinor, nej.
Malle: tycker inte att Tonys citat klar dig sa ar skont att hora. jag ar rod, inte brun (kineser erbjuder mig solkram...), lycklig, inte langre radd och inspirerad. Insupa ar liksom forra tripen ett uttjatat ord... fortsattning foljer.
Strulet: resan gick bra men var valldans lang utan ert sallskap...ta hand om er i Riofor bovelen!)
Kommentarer
Postat av: mamma
Hej vännen!
Vilken fantastisk resa, du gör! Vilka upplevelser! Här får vi bara uppleva lite snöoväder, så att plogbilarna fick något att göra. Det blev inte lättare att gå, när snön på trottaren blev tillplattad till is samtidigt som snövallarna smälte och bildade stora vattenpölar på gatan. Jag antar att du inte längtar hem. Ha det bra! Ta väl hand om dig!
Många kramar
Trackback
