vagen genom anderna.

mellan santiago och mendoza.










































mendoza run.

svin-ifnluensan har kommit till santiago sa jag flyr till mendoza. ater tisdag. ciao!

mitt tillfalliga jobb i mitt tillfalliga hem, tillfalligt ute.

ni som tvivlat eller inte forstatt eller som varit nyfikna i en strut - jag uppmanar er stolt att ta en (ny) titt pa vart hemsideprojekt.


www.valparaisowalks.com




team mate no 1- Bobby till vanster i keps (pa Pablo Nerudas terass under guidetur)




team-mates no 2 och 3- Emilie till vanster och Jon till hoger....
(under en till en borjan fruktansvart obekvam "photshoot" for hemsidan. men med pet slappte liksom spanningarna)



fran och med nu kommer den sidan bli ganska rolig tror jag, for intresserade att kika pa. och ofta uppdaterad ska den bli dartill! men vad som komma skall tanker jag inte pa skvallra om har, ni far helt enkelt samla energi for att klicka runt lite till pa varldsvida webben for att folja VW-teamets pahitt. narmaste veckorna kommer ganska sa mycket handa.....
enjoy. och kom och besok Valpo, vetja.



(men nej, till mendoza tog jag mig inte ikvall som nagra blev informerade om. nattbussar lamnar inte langre valpo for mendoza. inte under vintersasong. jag far snallt ta en dagsbuss, men kanske till det battre da bergspassagen mellan chile och argentina ska vara magnefik pa flera satt. och nu tar jag ocksa tillfallet i akt och stannar nagra dagar dar for att anda se lite av platsen nar man har chansen. darfor blir det mendozautflykt pa lordag. hemkomst tisdagkvall troligtvis.
guideturer och hostelarbete blev det istallet dessa dagar. chao och puss!)



Bike song.




I've got a bike, you can ride it if you like.
It's got a basket, a bell that rings
And things to make it look good.
I'd give it to you if I could, but I borrowed it.

( http://www.youtube.com/watch?v=M9U-Rzd7Lqs )











 
                      



















                   





thank you sweetheart.

den gangna helgen tror jag hoppar in pa topp fem basta helgerna nansin. pa sitt eget alldelers underbart underliga vis.

fredagen spenderades arbetandes. inget namnvart hande. en fantastisk novell lastes efter att den oversattes av sin tyska forfattare. en jon gjorde sin forsta guidetur da bobby fick forhinder av 17 stycken amerikanska collagestudenter som ville ha privattur. och sa var det da det, att tva cyklar skulle hyras i vina och cyklas hit. vina ar valpos systerstad, tva stader i teaorin men i dagens praktik tva sammanvuxna stader. jon begav sig ivag med nichlas klockan fem for att hyra dessa och detta for den tur jag och jon samt nagra andra chilenare skulle  gora pa lordagen mellan santiago och valpo.
klockan halv sex inser dem att det inte alls fanns nagon cykelhyraffar pa angiven adress, som fatts av vara bekanta i cykelturgruppen.och att det inte fanns nagra stallen som hyrda ut cyklar for ett dygn i vina overhuvudtaget.
nichlas ringer ett telefonsamtal till van i vina. som trevligt sager sig ha tva cyklar. men att de inte kan hamtas forran klockan ett mitt i natten eftersom han ar ute och ska gora vinanatten. nichlas och jon beger sig hemat, forbereder sig for att nagra timmar senare hamta dem, jon forbereder sig dessutom pa att inte fa en blund da var buss till santiago avgar klockan fem pa morgonen.

klockan halv tolv mitt i natten nar jag ar redo att stupa i sang och jon kampar for att halla sig vaken, ringer vannen i vina och meddelar att hans far har salt cyklarna. atta timmar innan avfard har vi inga cyklar men kopta bussbiljetter. eller jo. en sophog till cykel som tillhor hostelet har vi. den far duga. men en till behovdes och jon tar beslutet att ge sig ut i natten for att besoka andra hostel for en till cykel. jag lagger mig pa sangen med skor och klader pa for att mentalt deltai hans cykeljakt. halv ett kommer herrn tillbaka. med cykel. det skulle visa sig att den cykel gjorde hostelcykeln till en forsta klassens mountainbike.

tre timmar senare haller vi i oss tva liter kaffe och cyklar till stationen. vagras forst ta med oss cyklarna pa bussen pga av "bagagepolicy" men med extra pengar ordnas aven detta. i santiago ser vi solen ga upp och halv atta ar gruppen pa cirka tio man redo pa cykelsadlar. atta tillsynes proffesionella chilenare och tva gringos varav en ynka tos. 105 km sag vi framemot pa dessa sadlar.
berg, tunnlar, spanska hus, tyska hus, hastar och hons cyklades igenom och forbi. gula falt, kyrkor, vingardar manniskor beundrades och uppfarsbackar bespottades. kex, juice och bananer holl oss cyklande.

och sa klockan fem rullade sallskapet in i valpo efter fyra avhoppade kedjor och tva bytta dack. valpo vakomnade oss genom att strala i silver nar guldgula stralar bytte farg genom vackert dis och lyfte fram fonster och metall i staden. sekunder senare efter sjunken sol och forsvunnen dis forvandlades allt mest  till rosa och lila harlighet.
att sedan valkomnas av alejandro, karin och alejandros systrar, far och mor samt vanner med fardiggrillat kott och annat och en och annad applad var liksom gradden pa moset. klockan nio var jag narapa att svimma av trotthet, en jon och jag begav oss 100 m hemat, men arbetskamrater och gaster pa vart hostel holl oss vaken nagra timmar till. klockan tva knackade john blund pa och klockan tolv dagen darpa, denna dag idag, knackade en jon pa mit huvud och sa:

- guess what, you have your first guidetour today.
  and by the way, it´s in 30 minutes.

han sa inte ens godmorgon.
mahanda bade sliten av vin och da cykelturen accepterades inte detta pahitt. voisserligen jobbade jon pa hostelet denna dag, men bobby tar ju alla turerna nu tillsvidare? jon skickades bestamt ut for att reda ut galenskaperna och se till att bobby precis som vanligt tog turen. hans konversation med bobby i vardagsrummet utanfor kunde jag dock inte undkomma. och in trampar jon igen och sager att bobby kan inte ta ga-turen, han kan knappt ga. herrn hade haft ett alltfor roligt aventyr natten darpa och precis fore mitt uppvackande kommit hem....
eftersom jon redan raggat deltagare till turen hade en annan inget val an att ha sin forsta guidetur.

men det gick excellent. tre hollandare och engelsk filur guidades runt till utkiksplatserna, pablo nerudas privata terass samt museum och med avslut pa trevlig restaurang. en bla himmel, en stralande sol, 20 grader och en vy anda langst bort till de yttersta platser mojliga att se fran valpo blev liksom en utgangspunkt som gav en guidetur jag bara inte kunde slarva bort. eller misslyckas med. for vid dessa tillfallen talar valpo for sig sjalvt.

darfter myste jag med att lagga upp bilder pa hemsidan, spana pa var logga som ska valjas ut snart samt lite andra tillagg for hemsidan och motet vi ska ha imorrn.
kvallen har sedan spenderas lagandes mat med nichlas, jon och maria samt skalandes chilensk merlot med bobby for att fira min forsta tur, att jag saved his ass pa ren engelska samt att saker nu definitvt har borjat handa.

sa, vi kampar pa ganska bra med var relation. valparaiso och guiden emilie.

pics tomorrow.


karlek for alltid.




www.valparisowalks.com

Dockhuset























Jag bor i ett dockhus!

Visst gor jag det. Och visst fanken ar det det basta sattet att beskriva mitt Valpo.
Tog darfor en promenix iforrgar for att fota nagra av mina favoriter till dockhusvyer och ting. Alla dessa graffittibilder, utkiksplatser och trappor finns nagot eller nagra kvarter fran mig, pa "min" cerro, min kulle, Cerro Allegre. Relativt kvalitativa kreativa promenixer vi pratar om alltsa.

Sen blev det till att skypa med hemlandet och darefter lunch pa ett cafe runt hornan och spanande kring min presentation som guide pa hemsidan som nu ar uppe!
Hemsidan dar jag, Bobby och Jon presenterar guideturerna och kommer att samla information for vilsna backpackers om musik, film, konst och annat- allt fint som Valpo har att erbjuda.
Darefter blev det promenix nerfor kullen till den billigste gronsaksaffaren-sisodar 5 tomater,3 gullokar, 300 gram brytbonor, 3 paprikor, 1 zucchini och 1 squash kostade 1600 pesos. Det blir trevlig ekonomisk matematik om man vet att 1000 pesos ar ungefar 14 kronor.
Pa grund av detta kap unnade sig en annan favoriten cheesecake pa Cafe con lettras, lika charmerande bokinspirerat inrett som namnet avslojar. Det gav energi till att gora mer research om Valpos historia, infor guideturerna som ska paborjas utovas nasta eller veckan darpa. En nodvandig "Mendoza-run" behover namligen ocksa goras nasta vecka, vilket innebar en granspassage till grannland for att forlanga ens visum, med tre nya manader.

Hemtraskande tog jag mig for darefter, ungefar ett kvarter. En gymsession var inplanerad men uteblev pa grund av for lang powernap, INTE bra da detta brot traningslagret jag satt mig sjalv under den senaste veckan, alltfor att pa nagot vis forbereda den, vad jag antar kommer att bli, brutala farden pa cykel mellan Santiago och VAapo pa lordag. En natt tripp pa sisodar sju timmar. Familjevannerna till hostelagarna Karin och Alejandro som jag joinar for detta pahitta hoppas jag verkligen inte ar nagra superatleter! Men det blir en trevlig kolhydratsutrensning som sen ska firas med en asado, bbq, pa lordagskvallskvisten.

Powernapen foljdes av uppdukad middag av volontararbetarna som nu ar hela fen stycken. Braulio, Jon och jag fick forst tillokning i form av svenska Nichlas och nu har hollandska Maria aven joinat familjen. Trevliga storkok har lagats i dagarna tre nu for att fira detta, jag tog mig for och gjorde en haxkittel stor rattatouille igar.

Senare samma kvall blev det skalande och magiskt knapptryckande da Bobby oppnade upp var hemsida for "allmanheten". En rod fin knapp som sa "Allow for anybody" har nu satt vart lilla projekt i rullning. Sjalv kommer jag gora definitiva avtryck pa denna sida idag eller imorrn, men visst kan jag lata er smakika anda pa var baby:

www.valparaisowalks.com


Darfor gick jag, Jon och Bobby igar till restaurangen dar turen startar samt till restaurangen dar turen slutar och lunch intas av walkdeltagarna (med en relativt spektaktular utsikt over Valpo och dess hamn med hav!)for att prestentera just mig och Jon, de nya ansiktena pa guiderna. Lite genomgang av turen i sig, samt planering for hemsidan hanns aven med. Inte forstar jag ett jota vad som egentligen komma skall, men jag maste ju erkanna att jag fortfarande inte ar sarskilt olycklig i Valpo alls...

En klass av spinning valde jag sen att  joina for att komma i stamning infor lordagen, det var mest bara fruktansvart. Har en kansla av att cykelturen kommer att prydas med manga svarta adjektiv efterat har i bloggen, om jag overlever. Inte minst sjalva projektet att transportera en cykel fran Valpo pa buss till Santiago praktiskt taget fredagnatt, jobbar till klockan atta pa fredag, sedan med tunnelbana i Santiago dit jag overnattar for att sedan ha den redo halv atta lordagmorgon, vid var startposition... Intressant ma jag saga.

Sen ar det lika bra att be om ursakt , kollektivt till er alla och officiellt erkanna att jag varit hemskt sorgligt dalig pa att svara pa mail den senaste veckan. Svarar snart, strax!


...Och som vanligt saknar jag manga i tusenfalt, och som vanligt skickas karlek i kubik....



/ mli.































cariños and darlings.

   


















                   chilensk snabbmatslunch pa en terass i chilenskt varuhus: ol, empanads, pommesfrites och churrasco (hamburgare med riktigt kott och advokado)

 
                                     









Jag akte till santiago over helgen for att traffa pichi-ganget. Jag tog nagra bilder.




Jag diggar smog nar solnedgangarna ser ut sahar. Bade i Santiago och i Valpo var dock helgens solnedgangar ovanligt helmagnifika.





                                                  

Vi lagade mat  tillsammans. Da en del av hela pichiganget saknades fyllde vi deras fravaro med deras mat. Vi kopte fyra kilo kott. Sen var resten av maltiden lika typisk chilensk den med: Ris, sallad med advokado och balsamvinager, brod, aji (tomat, persilja, lok, chilipeppar, salt, peppar, olja). Och rott vin sjalvfallet.



































































                                                                      Siddie, Javier och Jaime.


Vid elvatiden begav sig fyra chilenska tjockisar ut pa stan. Forsta baren var en utpraglad gringobar med amerikanska flickor med for lite klader i chiles host och for mycket 50 cent och Rihanna spelandes av en schizofren dj som inte gav varje lat mer an 30 sekunder. Vi var inte dar jattelange, bara lagom lange for gratistarta.
Darefter begav vi oss till en klubb, tillsynes en gammal vacker vaning med 3 meter i takhojd och nu upphangda cyklar i taket istallet for kristallkronor. Rummen var manga och kringelikrokiga med ett liveband spelade i det storsta. Dar drack vi konstig ol och dansade alldeles for lange for vart eget basta och kom darfor inte i sang forran klockan sju.

 Men ni ska veta att det finns valldans manga snalla chilenare och nagra av de ar mina nya vanner har. Det har var frukosten Javier slangde ihop till mig nar jag vaknade klockan tre pa sondagseftermiddagen och det tyckte jag var fint gjort. Efter att ha fatt i mig det och kindpussats med hans angel till mor nagra ganger fick jag ivag mig sjalv att aka hem igen. En till overjordiskt vacker solnedgang holl mig sallskap ut fran Santiago, genom 1 timmes landsbyggd och sen in i Valpo.


    


Har jag sagt att jag mar bra har?

tillfalligt ute, ater annu lite senare.

sa, sittandes i aquagrona glansande prasselbrallor med rosa rander pa golvet i min lilla rokelseluktande skolada till rum tankte jag ge en kort uppdatering. ska bara se till att sortera bort de sex britney spearskopiorna till amerikanska tosers konversation i koket till hoger om mig och irlandarnas forsok till att fa ljud i en didjiridou i vardagsrummet framfor mig. och en distraherande jon som utovar ryggovningar i skoladan for hans annu relativt trasiga och smartande rygg som inte gillade surfingen. har dock stuckit till honom dyra och forhoppningsvis valdigt starka smartstillande tabletter fran en vanlig kvinna pa vart apoket, sa ni ska nog se att han ar sig sjalv snart.

hursomhelst, vanner och andra fina folk, det blir som sa att jag stannar kvar har ett tag. jag kommer att borja jobba som guide, dock i den man det finns turister sjalvfallet,  nu under en uppkommande lagsasong (vad ingen forstar ar dock att hostelet faktikst nu ar fullt och vi har bara idag gjort 15 andra resennarer besvikna genom att meddela detta). tillsammans med jon, bobby och en chilensk tos kommer jag dessutom borja utveckla en hemsida som reklambas for guideturerna, samt sa smaningom med mer sammanstallning av valpos kulturliv for vilsna backpackers sa valpolivet var jag inte riktigt redo att lamna. mahanda finns det en chans till inkomst aven i engelsklareriande, det far jag dock aterkomma om efter min dialog med ett av valpos sprakinstitut ar klarttttt.. darfor, iallfall, bokade jag idag om biljetten for hemkomst i augusti istallet.

nu ar det dags for att ta en tur ut till koket och uteplatsen och se hur gasterna mar. och hur det gar for braulio som nu satt in siktet pa att charma atminstone en av de amerikanska flickorna av vad jag hor av hans forsok att prata engelska.
om nagra minuter, strax efter nio, forvantar jag mig att jon paborjar tillagningen av de tva laskiga fiskarna jag kopte, efter noggrant insamlande av rad vad att tanka pa nar fisk ska inhandlas, fran hostelets resenarer. jag har fortfarande ingen aning om hur man tillagar kott eller fisk men nar cravings satter in efter detta fungerar det bra med att jag gar och inhandlar ovan och satter jon att tillaga det, kock som han ar. jag bidrar dock starkt med mina gronskaks, linser/och bonkombinationer. liksom ovan shopping bidrar till varfor jag diggar valpo sa- att ga ut och in ur sma oppna affarer, likt marknadsstand, runt plaza ecuador, alla med sin egen specialitet, pa jakt efter chiles perfekta avokados, farsk fisk, persilja, tomater, citron och ris med soundtracket fran ´amelie fran montmart´ spelandes av en porteno (person fran valparaiso) med slitet dragspel i den lilla komersen ger helt enkelt en bra magkansla!

ta hand om er, beratta mer for mig om vad ni gor och hur ni mar!
puss och kram hela dan och nagra manader till.



inte en av irlandarna men en didjerido.
ciao fina suecos.

some people feel the rain, others just get wet (en helg i Pichelemu)




jon och jag larde kanna nagra fina typer till chilenare harom veckan, nar de besokte vart hostel for tredje gangen. en javier, en 35 arig arkitekt skulle fira av en van som skulle flytta tillbaks till australien och i denna lilla grupp fanns aven jaime, en 25 arig civilingenjor.  i slutet av entrevlig kvall i valpos oberakneliga uteliv dar vi tillsammans bjod in oss till en arabisk- israeilisk-chilensk privat tillstallning, bjod de med oss att en helg aka till Pichelemu, en surfstad, tre timmar soder om Santiago.



efter mailkorrespondens och efter att jag bestamt mig for att sluta ha feber, begav jon och jag, under tackmanteln bronkelie da endast bronkit i lungor vagrat ge sig, till santiago pa fredagen. vackra skor shoppades pa tagmarknaden och darefter ny buss an mer soderut. vi hade ett gatnamn och vi hade jons intution nar att stiga av i en kolsvart by for att hitta vart salskap for helgen och det gick over forvantan. tva cabanas med fyra flickor fran usa, fyra pojks fran chile och tva flickor fran chile och sa da tva till gringos fran england och sverige inledde helgen med chilenskt vin och chilensk mat.









under helgen upphittades en sjuk kattunge som froknarna fran usa adopterade och efter instruktioner fran den spanska cabanaagaren tvattade de froken Gingerspices igensvullna ogon med te. valldans snart kunde den lilla blicka upp och mota sina rorda nya mammors ogon. Ginger bars sedan runt i fargglad scarve resten av helgen och enda fragetecknet kring hennes halsa fanns kring hennes psyke da hon tycktes vilja avsluta sitt eget liv genom att kvava sig i sin fargglada barbara sang lite for manga ganger. froknarna tycktes ha adopterade den enda suicidala katten i pichelemu. hur det gick for katten efter att hon dumpades i en rabatt vet vi dock icke. katter far inte anvanda sig av kollektivtrafiken for att ta sig till santiago.



pa lordagen begav vi oss genom skog som gav en kanslan att vandra i resterna av en forgaten civilisation i var vag mot strand och surfning. tre chilenska och en engelsk pojk samt en svensk flicka fann det tiogradiga vattnet inbjudande och drog pa sig groddrakter och kande sig vackra men framforallt snart darpa, foralskade i havet och surfandet. speciellt flickan som banne mig var ganska bra pa det dar att sta med balans pa brada i stor vag. har ar hon valdigt lycklig och valdigt snygg, efter surfandet >






det har var skogen.







fredagkvallen bjod pa kycklinggryta och surfdagen avslutades med jons lasagne. inte alltfor osmakligt nagot av det. lordag och sondag morgon inleddes med allt fran chockladmjolk till kinesisk brunch, vi hade det ganska trevligt med andra ord, aven efter morkrets intrade. och inte mycket mer otrevliga saker an ett nagot valdsamt svartsjukedrama, en bronkelie som fick lite ont i armbagen efter att tvingats ta sig in i en cabana nattetid genom ett badrumsfonster, en jon vars rygg inte diggade surfing samt allmanna bieffekter av det chilenska vinet kan jag pasta intraffade. det var helt enkelt en helg att minnas for ganska lang tid framover.





nagra barn och hunden eyka lekte med oss dagtid, nar inte surfing utovades.






pa sondagen vackte solen oss, den stack valldans i ogonen pa mig sa under en morgonpromenad vaknade jag ikapp med byn. tre timmar senare borjade det regna,.det var forsta gangen sen sverigetiden riktigt regn traffade ansiktet och  van vid mitt hemlands vader maste erkanna att jag banne mig hade saknat det offantligt! en lika regntokig engelskman promenerade darfor  sen med svenskan glatt stralande som solar i  det efterangtade regnet pa vag mot bussen tillbaka till santiago och valparaiso. some people feel the rain, others just get wet.

och den 21 maj aker vi nog tillbaka.

that damn valparaiso.

i illgrona, lagskurna grovstickade benvarmare runt graa tights under vit klanning med sjal och en stickad silver gra svart glittrig troja nagot for liten tankte jag skriva lite om vad som hander i valparaiso. forutom att hosten har intagit staden, graderna ar ringa tio stycken och emilies halsa ar inte vad den en gang var. och att det darfor har skankts klader fran karin, en av hostelagarna, for att halla en attackhostande svenska varm i ett ouppvarmt hus. karin och alejandros van lolo (marcelo) har satt mig pa huskuren te, honung och citron men jag maste saga att jag ar ett storre fan av karins kastanjer jag nu sitter och skedar i mig.

annat som fyllt vardagen ar att nichlas, den svenska pojken fran aspudden som ocksa borjade jobba pa hostelet, blev biten av en hund och nu gar i vantans tider for att fa reda pa om han kommer att fa rabies. en doktor, som av nagon anledning pratade ringande skanska, har definierat denna tid till tio dagar da odet kommer att visa om hunden ar vid liv eller ej, nagot som nichlas da maste ta reda pa enligt doktorn. vi vet inte om doktorn ar mer bekymrad over att nichlas skulle ha smittat hunden med nagot dodligt virus eller om det faktikst handlar om att nichlas da bor komma tillbaks for att tio dagar efter hundbettet bota hans eventuella rabies.

och lika konfunderad blir jag over skylten "rent for rooms", som hanger pa huset runt knuten.

och just det. jag kommer nog inte hem den 11e maj utan jag stannar kvar har ett tag. jag bokar om biljetten i dagarna har. jag offrar svensk sommar mot chilensk storm men efter nagra dagar av svart och stortande tankespiral av beslutsangest har jag sett det som nu eller aldrig. att leva lite annorlunda i chile, annu lite till. vad som komma skall i den chilenska jobbkarriaren berattar jag mer om senare. det ar da forstas bara ett problem som kvarstar. som min sa saknade van malin, aven hon utflugen fran svea rike, formulerade det; det ar bara det att 95 % av manniskorna jag alskar ar kvar i sverige... det ar just det. vid nasta uppdatering kring vad jag kommer att ta mig for har de narmaste manaderna kommer det aven presenteras ett budgetalternativ for de som onskar ta en trip till chile, om nagon rakar sakna den dar blonda svenskan langt bort i varlden, lika mycket som hon saknar er.

i brist pa den finaste karleken kvar hemma, trostar jag mig med kramarna fran alekos efter att jag blast sapbubblor over honom, empanadamiddagen karin snart kokar ihop, valnotskakan jon har bakat ( av resterna av mina tva kilo) och att jag blev kallad 'mi amor' av den 50ariga kvinnliga bitradet nar jag idag kopte en troja.

karlek till er hela bunten. kanske ses vi senare, nar sommaren fatt lite tid pa sig att varma upp det dar skummande morkblaa havet.



och glad valborg. mer eld an sahar kan jag inte pasta att kvallen kommer att bjuda pa.





RSS 2.0